Gruvkarlsvisa från Norberg

Ur arkivet nr 4/2017

Texten till Gruvkarlsvisa från Norberg är en sammansmältning av två versioner – en på tre verser upptecknad av Axel Frölén på 1860-talet, den andra från Kärrgruvan i Norberg 1927. ”Gran” syftar på Granström, disponenten som provocerade fram Norbergsstrejken 1891-92 genom att egenmäktigt sänka ackordet i Kallmoragruvan med 16%.

Fred Lane

Gruvkarlsvisa från Norberg

På mörron så kuta vi häja till gruva med massäck på rydjen och träsuger luva
Med slädja på axla och börren i näven, och träskorna kippande klapp, klapp, klapp!

Vi måste börra en fammen om da’n, annars så tar oss ju självaste Gran*
På kväll’n klocka sju kom vi hem till vår gumma, ho gav oss lite äta med ungarna dumma

Te borl och till bänk ner i gruva vi hade bergväggen kalla, där väskan vi lade
Te middag en brödbit och fläskbit vi äta, och vatten vi drack, hä sa kluck, kluck, kluck!
Vi måste börra en fammen om da’n, annars så tar oss ju självaste Gran
Vi börra och slägga så träsurna hoppa, hä stänkte så ögat hä vart igenstoppa

Hä hände rätt ofta ett ras, hä va’ givet, och lycklin va’ den som slapp unna med livet
När sköttena tändes, si, då va’ hä livat, vi kuta, hä small, hä sa bom, bom, bom!
Vi måste börra en fammen om da’n, annars så tar oss ju självaste Gran
Sen hissas malmen i tönna till dagen sen utav häst hon till hytta blir dragen

Och dagarna alla i vicka var lika, vi börra och börra men int vart vi rika
När kvällen på löjdan var inne, i glädje vi skriade högt faderallalej!
Vi måste börra en fammen om da’n, annars så tar oss ju självaste Gran
Och vi tvätta å oss soten och lera, och läste på sönda’n Blade’ med mera

Fred Lane är född i Manchester 1945 och växte upp i en bomullsfabriksby. Han läste på universitet i England och i Sverige, var i många år lärare på en folkhögskola där han undervisade i svenska, skrivande, engelska och samhälle. Skrev (1996) en bok om sångens text, Skriv sånger! Fred Lane sjunger och spelar, mest visor och folkmusik – och har forskat fram sånger här i Sverige.