Kalle Laajala forskar gärna i arkiven. Det handlar mycket om att göra en lägeskoll i den ström av text som nu digitaliseras på många håll. Han är särskilt nyfiken på digitala och internationella aspekter. Men i grunden är det frågan om klass som gör arbetarlitteratur intressant för honom. Och han berättar gärna hur det går till för oss.
När författare varit döda i mer än 70 år upphör det upphovsrättsliga skyddet. Efter det kan böcker bli tillgängliggjorda online. Dagspressen var förr en viktig publiceringskanal för skönlitteratur. Där förekom såväl dikter och noveller som romaner i följetongsform. Man har kommit olika långt i olika länder med digitaliseringen av tidningar. Men helt klart börjar dom samlade mängderna bli så stora nu att det går att leta, hitta, läsa och forska på allvar.
Genom tjänsten Svenska Dagstidningar innebär varje dygnsomslag ett släpp av den dagens digitaliserade 115-åriga tidningar. Senare material kan ses i fulltext bara på specifika bibliotek i landet.
Kanske har du exempelvis varit på Kungliga Biblioteket och sökt på mikrofilm och rullat fram tidningssidorna, i jakt på något? De digitala tidningsarkiven kan användas på liknande sätt, men erbjuder också mer: fritextsökning i den samlade textmassan. Men det finns fallgropar som att feltolka texten. Datorprogrammen som omtolkar tecknen på pappret till bokstäver i digital form kan förvirras av allt från damm, svagt tryck, oklara spaltgränser, till blandade språk. Då blir det fel och ”Maria Sandel” kanske blir “$Ji«uia «t,udel” (autentiskt exempel) och därmed svår att hitta genom ordsökning.
Jag har under ett par år haft sju svenska – i huvudsak tidiga, alla idag döda – arbetarförfattare under luppen. Jag har följt hur antalet sökträffar i arkiv med digitaliserade dagstidningar växt, både i Sverige och i andra länder. Många av träffarna är bara omnämnanden i annonser eller spalter, men där finns även annat. I en studie spårade jag en bit över 600 förekomster av skönlitterära alster och några reportage, i tidningar utanför Sveriges gränser.
Alfred Kämpe hittade jag flera hundra förekomster av, dom flesta i svenskspråkiga tidningar i USA i början av 1900-talet, däribland noveller som senare utgavs i bokform. Men även romaner översatta till danska som aldrig blivit utgivet som bok. Jag hittade Dan Andersson via Österrike, med en novell på esperanto om hunger. Av Leon Larsson hittade jag främst dikter. Han var ett tag nåt av en kändis, med tät rapportering också om honom som person i debatten som följde utgivningen av Samhällets fiende. Maria Sandels roman Familjen Vinge gavs ut som följetong vid åtminstone ett par tillfällen i Norge. Hennes tidigare publiceringar var däremot dikter i utgivna i USA, under de år hon arbetade där. I det tvåspråkiga Finland förekom författarnas texter både på originalspråk och i finsk översättning, beroende på sammanhang.
Ett möjligen belysande exempel på hur inter- och transnationell den litterära sfären uppenbarligen var, är ett av Maj Hirdmans resebrev från New York 1926, ursprungligen publicerat i svenska Dagens Nyheter och sedan ”lånat” till en finlandssvensk tidning. I den beskrev hon en brottslighet med musikkoppling på ett sätt som rentav för tankarna till dagsaktuell nyhetsrapportering i Sverige:
Brottslingarna, som för övrigt posera framför detektivkameran och vilkas porträtt sedan offentliggöras i tidningarna, tillhöra en ny brottslingstyp, som jag vill mena uppstått ur den moderna jazzmiljön. Flickorna på 17 vårar äro s. k. flappers – i Sverige kallar man dem ”jazzbönor” – och ynglingarna, lika unga, de kallas här ”cake eaters”, d. v. s. ynglingar som uteslutande hålla till på restauranger och kabareter etc. och ingenting annat göra, om de inte mörda eller plundra.
(”Den mördande jazzen”, i Svenska Pressen 24/7 1926, s. 4)
I norsk press fann jag bara enstaka skönlitterära saker av Gustav Hedenvind-Eriksson respektive Eyvind Johnson, men fick samtidigt uppfattningen att bägge var högt ansedda där och därför kontinuerligt omskrivna.
Allt detta som några nedslag bland det hittade. Men vadå ”hittat”? frågar du kanske, allt är ju publicerat och har funnits där hela tiden – nu till och med på internet. Och det är sant. Det är paradoxen med det publicerade: det kan vara dolt i det öppna. Litteraturen beter sig som nån sorts Schrödingers katt och är känd och okänd på samma gång. För i min studie tittade jag översiktligt också i facklitteratur om författarna, och det kryllade inte direkt av referenser till stoff i utländsk press. Litteraturvetenskapen har – gissningsvis ofta av praktiska, logistiska och andra skäl – utelämnat mycket av dessa utländska presspubliceringar.
Här finns alltså mycket att göra för att komplettera kunskapen om författarskapen. Och även icke akademiker kan här vara med och bidra. Jag tänker exempelvis på läsecirklar och entusiaster av olika slag. Jag gissar att författarsällskapen redan gör detta till viss grad. Kollektiva insatser kan passa utmärkt: man delar upp sökandet kronologiskt eller mellan olika tidningstitlar, men jobbar i grupp. Det ger en skjuts framåt. Någon kanske råkar veta att ibland undertecknade Eyvind Johnson med E–d J–n eller Den gröna pilen. En annan känner igen novellen, som just här verkar ha fått en annan rubrik. En tredje är fena på att trixa med sökningar. Jag skulle själv gärna hänga med på nåt sånt arrangemang.
Det jag gjort hittills kommer att beskrivas mer i detalj i ett kapitel i en forskningsantologi som kommer under 2022, samt att referenserna till de hittade texterna kommer att släppas fria för vem som helst att ta del av.
Kalle Laajala
Tips vid sökning i digitaliserade tidningar:
- Läs på om arkivets innehåll, nuvarande och kommande. Kolla även dess specifika sökinstruktioner, de kan skilja sig åt mellan olika system.
- Om möjligt, granska den digitaliserade texten för att se vilken typ av teckentolkningsfel som förekommer, och testa att anpassa din sökning för att komma runt felen.
- När du får träffar, gör en rimlighetskoll: är det rätt person eller en namne? Hur sannolikt är det att hen skrev i just denna tidning – och under denna tidsperiod?
- Om en viss tidning eller en specifik bilaga regelbundet innehåller särskilt mycket av intresse – överväg att inte bara söka utan att också digitalt bläddra dig igenom sida för sida för att fånga upp sånt som sökningar missar.
- Återkom och gör om sökningen igen om det är ett digitalt arkiv som kontinuerligt fylls på.
Några arkiv för att söka i digitaliserade dagstidningar:
- Digi (Finland), https://digi.kansalliskirjasto.fi
- Mediestream (Danmark), https://www2.statsbiblioteket.dk/mediestream
- Nettbiblioteket (Norge), https://www.nb.no
- Svenska dagstidningar (Sverige), https://tidningar.kb.se
- Swedish American Newspapers (USA m. fl.), https://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican
Faktaruta:
Kalle Lajjala
Yrke: Bibliotekarie i Uppsala
Bästa/intressantaste upptäckten?:
- Vill inte dra några vida slutsatser från en liten undersökning, men för egen del förvånades jag över hur pass spridda svenska arbetarförfattare verkar ha varit i utlandet, via tidningar. Och ganska tidigt dessutom.
Bästa boken du läst?
- Jag kan omöjligt välja en. Jag kan säga vad som ligger i traven och väntar på att läsas just nu: Bernt-Olov Anderssons senaste roman och en bok om programmering.